Myrö har en rik och fascinerande historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden. En tydlig milstolpe är ett donationsbrev från 1476, då gården donerades till Vårfruklostret i Örebro. Men som många gamla släktgårdar har Myrö gått igenom tider av förändring – vid Gustav Vasas reduktion 1527 drogs gården in till kronan, vilket innebar att den blev kunglig egendom. Sedan dess har ägarskapet växlat mellan olika adelssläkter, vilket speglar den omvälvande historien i Sverige.
På mitten av 1700-talet tog släkten Kalling över. Redan 1754 förvärvade riksrådet greve Pehr Kalling sätesgården. Han hade stora planer för sin egendom och lät under fyra år resa ett elegant corps-de-logi, ritad av den kände slottsarkitekten Carl Johan Cronstedt. Byggnaden byggdes på ruinerna av det gamla högslottet från 1707, som hade brunnit ned. Även flyglarna, som hade drabbats av eldsvåda, renoverades och stod klara redan 1759.
Kort om Pehr Kalling
Född 1700 i Stockholm, dog på gården Myrö 1795 han var:
- Greve
- Generallöjtnant
- Riksråd
- Kommendör av Svärdsorden
- Riddare av Sankt Andreasorden
- Politiker
- Kabinettskammarherre samt
page
Slottets exteriör är utmärkt exempel på svensk rokoko, en konststil som präglades av elegans och lekfullhet. När gården moderniserades mellan 1902 och 1904, fick delar av interiören en tydlig influens av nationalromantik och Jugend, vilket ger byggnaden dess unika karaktär.
Sedan 2009 äger Nina och Johan Kalling Myrö. Under deras ledning har gården utvecklats till ett modernt företag som kombinerar tradition med framtidstro. Här hålls konferenser, och verksamheten inom fastighetsförvaltning, djurhållning och skogsbruk är präglad av hållbarhet och innovation, vilket gör Myrö till en plats där historia möter framtid.
